5 Avstämning

I BFN's och Skatteverkets gemensamma broschyr "Bokföring, bokslut och deklaration" står det på sidan 8 att man inte får bokföra i program där man kan gå in i efterhand och ändra inmatade uppgifter. Program som exempelvis Excel o dyl går fetbort.

Eftersom jag när jag experimenterat i GnuCash upptäckt att man KAN ändra inmatade uppgifter i princip som man vill, blev jag lite nervös över att GnuCash kanske inte får användas till bokföring enligt svensk lagstiftning. Men det var innan jag upptäckte funktionen Avstämning. Med den bekräftar man och låser inmatade uppgifter.

Jag kan tänka mig ett par skäl till att det hela fungerar så i GnuCash. För det första är GnuCash inte helt enkelt att umgås med för att få in siffrorna rätt i alla lägen - se bara hur det såg ut med delade transaktioner. På så sätt kan man gå in och ändra tills Debet och Kredit stämmer.

Sen ger det utrymme för att bokföraren själv eller en annan person skulle kunna dubbelkolla verifikationer med vad som är inmatat i GnuCash och sedan stämma av och godkänna där allt är korrekt, men avkräva bokföraren på rättningar där summor, konton och annat inte är det.

Tredje skälet, som jag fann i en tutorial om GnuCash, är att man skall stämma av när man exempelvis får kontoutdrag från banken. Alltså, att man bokför vid transaktionens genomförande och avstämmer först när man fått en verifikation. Det verkar vanskligt tycker jag. Iofs ser man direkt under kolumnen märkt "A" (som i avstämning) när man öppnar ett konto att en transaktion inte är avstämd, för då är den märkt "n" som i nej.

Vi börjar med att öppna konto 1910 Kassa. Där står det nu "n" på de transaktioner som inte är avstämda - precis som väntat. Värt att notera är att när man väl klickar på en Delad transaktion och öppnar den med knappen "Delning" i menyn så försvinner A:et som markerar vilken kolumn som visar avstämningsstatus.

Nu räcker det med att gå in under menyalternativet "Handlingar" och välja "Stäm av..." så öppnas ett fönster för ändamålet.

Här ser vi de två förändringar som skett hittills i handkassan, dels 500 kr in för intäkten från skrivarinstallationen och dels 200 kr ut för inköp av kassaskrin. Precis som i lathunden så är tillgångsökningar till vänster och minskningar till höger. Längst ner står det att det avstämda saldot är 0,00 kr och skillnaden är 300,00 kr.

Avstämning av transaktionerna sker genom att man blott klickar med musen på transaktionen när man anser alla transaktionens uppgifter stämmer. Då dyker det upp en bock i radens högerkant och siffrorna längst ner ändras. När båda dessa transaktioner är avstämda skall det avstämda saldot stämma med slutsaldo, och skillnaden skall vara 0,00 kr.

Jämför denna bild med den första - nu är de 300 kr som ligger i kassaskrinet avstämda och godkända.

Kvarstår gör frågan om när man skall stämma av. Min inställning är nog att stämma av så fort jag vet om att jag kan stämma av, dvs när jag har verifikationen i min hand - vilket kommer bli samtidigt som jag bokför händelsen.

4 Moms

Momsen (MervärdesOMsättningsSkatt) är en indirekt skatt som tas ut vid produktion, försäljning och konsumtion av varor och vissa tjänster och tas ut i samtliga produktions- och distributionsled.

Vissa saker/tjänster är momsbefriade och till på köpet finns det i Sverige just nu tre olika momssatser: 25 %, 12 % och 6 %. Jag går inte in på vad som har vilken moms och vad som är momsbefriat eftersom det ändras lite då och då. Istället hänvisar jag till Skatteverket för den som vill ha den senaste informationen.

Det är lite olika regler för när moms skall redovisas, och små företag med en omsättning på högst 3 miljoner kr om året, kan välja att redovisa en gång om året. Det tycker jag låter vanskligt. Ett gott råd jag fick av en företagare var att alltid tillse att man har pengar till momsen i företaget - han visste folk som hade plockat ut så mycket ur företaget så när momsen skulle in fanns inte de pengarna i företaget längre. Personligen skulle jag nog välja att momsredovisa per månad för att hålla pengaflödet i ett gripbart flöde.

Inte nog med att man skall momsredovisa hur momsen har blivit skall man även skattedeklarera i förhand om hur mycket moms man förväntas betala. Normalt skall både skattedeklaration och momsredovisning äga rum den 12:e varje månad. Momsredovisningen är två månader fördröjd, så momsen för januari skall således redovisas i mars.

En sak med moms som jag tänkte ta upp nu är att det kan vara förvirrande med momssatserna eftersom vi rent förenklat använder det matematiska begreppet bråk när man dryftar moms, iaf när det kommer till 25%-momsen. När man lägger på moms lägger man på 25 % men när man skall se vad ett pris blir utan moms skall man plötsligt dra av bara 20 %. Jag skall försöka bringa klarhet i hur det fungerar i med en enkel tumregel i ett handgripligt exempel (Haha).

Tittar man på sin egen hand och negligerar tummen så har man fyra fingrar rakt upp. Helheten eller totalsumman av de fyra fingrarna hopräknade tillsammans är 100 %, men varför sig står de för en fjärdedel (25 %) var. Ponera nu att vi har en vara som vi vill sälja i vårt företag och att vi tänkte att den skall kosta 100 kr för att täcka våra omkostnader och ge en aning vinst. Att vi just satt priset till 100 kr beror på att det då stämmer så praktiskt överens med procentsatserna. Vi tar strax exempel med andra summor. För att staten skall få sin bit måste vi lägga på momsen innan vi skriver en prislapp som visar kunden vad han eller hon skall betala för varan.

På handen ser vi nu priset uppdelat i fyra delar - värda en fjärdedel (25 %) var, av hela summan 100 kr. Varje finger (som var och en symboliserar en fjärdedel av priset) har då fått värdet 25 kr. För att få på momsen skall vi således lägga till ett femte finger med samma värde. Tummen, som är skuggad på bilden ovan, symboliserar denna tillagda värdeökning - och skall vara lika mycket värt som övriga fingrar, dvs en fjärdedel (25 %) läggs på. Fyra fingrar blir fem. Ett uppsatt pris utan moms har blivit ett pris med moms. De fyra fingrarna symboliserar 4 x 25 kr = 100 kr. 100 + 25 = 125 kr inklusive moms. De fem fingrarna symboliserar tillsammans ett värde på 125 kr.

Häng kvar vid meningen "Fyra fingrar blir fem". Däri ligger nämligen nyckeln till förståelsen kring problematiken om exklusive och inklusive 25 % moms. Vi har nu plötsligt inte längre ett pris som är fyra fjärdedelar, utan istället fem femtedelar. Vi delar våra 100 % i fem delar nu istället för fyra.

I vårt fingerexempel är varje finger fortfarande värda 25 kr var, så hela handen är nu värd 125 kr. När vi nu delat upp i fem femtedelar så symboliserar varje finger 20 % var av priset. 5 x 20 % = 100 %. Likadant kan vi säga att varje finger är värt 25 kr: 5 x 25 kr = 125 kr.

Vi provar ett annat värde: Vi säger att vi sitter med ett pris inklusive moms som är 5 kr. Då delar vi priset i fem delar så varje finger blir värda lika mycket. 5 kr delat i 5 delar = 1 kr var. Vi kan även säga att vi tar helheten (100%) och delar i fem lika stora delar: 100% / 5 = 20 % per finger, men samtidigt 1 kr var. Slutsatsen är att momsen är 1 kr och resten är varans värde: 5 - 1 = 4 kr. Det är då priset utan moms. Eller utan tumme om man så vill.

Vänder vi nu på detta resonemang och åter tittar på den övre handbilden igen så vet vi att varje att priset exklusive moms är 4 kr, 1 kr (en fjärdedel, 25 %) per finger och om man skall lägga moms på detta får man addera ett finger (lika mycket värt som de andra - en fjärdedel, 25 %) och lägga till priset. 4 + 1 = 5 kr. Det är priset med tumme. Eller moms om man så vill.

På denna bild (Klickar man på den blir den större) hoppas jag bringa klarhet genom att lägga in de absoluta värdena (uttryckt i kronor) istället för de relativa procentsiffrorna som är i de två bilderna ovan. De svarta siffrorna är från det sista exemplet och de röda är från det första.

När fyra fingrar är tillsammans är de värda 25 % (en fjärdedel) var, och när fem fingrar är tillsammans är de värda 20 % (en femtedel) var. Momsen är enligt denna tumregel den tumme som skall räknas bort eller med beroende på om vi skall ta bort eller lägga till momsen. Eller tummen.

Använd din egen hand, de fyra fingrarna symboliserar ett pris exklusive moms, och när man lägger till tummen och får fem fingrar symboliserar de ett pris inklusive moms.

Nu passar momssatsen 25 % väldigt bra eftersom det med denna tumregel blir någorlunda enkelt att huvudräkna fram momsen, men när det kommer till momssatserna 12 respektive 6 % blir det värre. Någon form av räkneverktyg kan då behöva användas.

Skattesatsen 12 % motsvaras av procentsatsen 10.71 % när momsen skall räknas bort.

Skattesatsen 6 % motsvaras av procentsatsen 5.66 % när momsen skall räknas bort.

Hoppas det här hjälper momsförståelsen något iallafall.

3.2 Första kostnaden

I enlighet med vad jag berättade i inlägg 3 skall vi nu bokföra inköp av kassaskrin till verksamhetens handkassa.

Jag har kollat upp vad ett sånt kassaskrin kostar på riktigt. Det är 200 kr inklusive moms. När jag nu bokför mitt fiktiva inköp kommer jag bokföra så jag får dra av momsen vid momsredovisning som sig bör.

När jag skall få fram vad den kostar exklusive moms, är det förvisso att bara läsa på kvittot, men eftersom det är ett fiktivt inköp har jag ju inget sånt. Istället får jag dra av 20 % (en femtedel) för att se vad priset är exklusive moms: 200/5 = 40 kr. Momsen är alltså 40 kr, priset för kassaskrinet exklusive moms är då 200-40=160 kr.

I bokhandeln betalar jag fullt pris inklusive moms, 200 kr. När jag sedan bokför här, så skall jag se till att kassan då minskar med det beloppet. Däremot kommer då utgiftskontot att öka med priset exklusive moms, 160 kr.

Kolla nu in lathunden när vi bokför i tanken innan vi gör det i GnuCash... Kassan (konto 1910) minskar, så därför skall 200 kr in på höger sida. Utgiftskontot, i detta fall 6110 Kontorsmaterial, kommer att öka, därför skall 160 kr in på vänster sida.

Momsen som är en ingående moms, skall jag få tillbaka, så därför MINSKAR momsskulden. Därför skall den in också på vänster sida - och då får vi balans i bokföringen 160+40 på vänster sida och 200 kr på högersida. Samma.

Jag gör på samma sätt med delad transaktion som i 3.1 Första uppdraget - inleder med att gå in i kassakontot där den stora summan skall in. Jag får inte glömma att detta inköp gjordes 14/7 så det är bokföringsdagen - samma datum som står på kvittot. Detta är dessutom verifikation 3.

Korrekt bokfört bör det se ut enligt ovan. Kassans saldo har efter bokföringen av verifikationen minskat från 500 till 300 kr. De pengarna ligger nu inlåsta i skrinet. Det är min handkassa.

Tittar vi nu på kontolistan ser vi våra första röda siffror. Röda siffror markerar underskott, men är inte av ondo i detta fall. Företagets skuld har minskat från 20 100 kr till 20 060 kr på grund av den ingående momsen. När momsen sedan skall redovisas och betalas in blir totalsumman UTGÅENDE MOMS MINUS INGÅENDE MOMS. På så vis får man tillbaka den ingående momsen så att säga.

Mer om moms kommer längre fram.

3.1 Första uppdraget

Då är vid framme vid att min fiktive granne Gunnar, som vet att jag har dataintresse och just startat mitt företag, vill ge mig chansen att pröva vingarna. Han har, som omnämnt i inlägg 3, köpt en skrivare och bett mig installera den.

Det hela tar 2 timmar och jag tar 200 kr / h exklusive moms. Det innebär att vi skall räkna ut moms på 400 kr.

25 % (en fjärdedel) av 400 är 100. Det adderar vi till arbetskostnaden: 400 + 100 = 500. Det är vad Gunnar betalar till mig. Men hela den summan är inte företagets! Momsen skall gå till staten, så just nu har företaget en skuld till staten på det som blev moms: 100 kr. 400 kr är dock företagets egna och skall bokföras som tillgång. Den totala summan, som jag fick i näven, är en inkomst för företaget och skall bokföras som en sådan.

Jag väljer att dubbelklicka kontot där totalsumman skall in: "1910 Kassa" och öppnar på så vis det kontot först. Efter det väljer jag att ge transaktionen verifikationsnummer 2 och sedan kommer den här transaktionen skilja sig från den där jag förde över pengar till bankkontot.

Eftersom det nu är tre konton inblandade måste vi förvarna GnuCash om att vi har mycket att mata in och därför skall vi lägga oss i kolumnen Beskrivning och klicka knappen "Delning". Där väljer jag nu att kalla transaktionen för "Skrivarinstallation Gunnar, 2 h" och sedan - utan att klicka Enter eller något annat - att klicka med musen i det beiga fältet nedanför till höger.

När man gör det kommer kontot "1 Tillgångar: 1910 Kassa" att stå där. Nu klickar jag i kolumnen Öka och matar in 500. Återigen skall vi undvika Enter och istället klicka i fältet under "1 Tillgångar: 1910 Kassa". När vi gjort det kommer GnuCash per automatik försöka bringa balans och lägger direkt 500 kr i kolumnen Minska, men det skall ju delas upp så vi väljer först att kontot skall vara "3001 Försäljning (25 % moms)" och sedan ändrar vi till 400 kr i kolumnen Minska.

Först nu får vi trycka Enter för att få en rad till att mata in på. GnuCash vill ha balans, men vet inte var kvarvarande 100 kr hör hemma utan kallar det för "Obalans-SEK". Klicka på den lilla kvadraten intill och välj "2610 Utgående Moms" och tryck Enter. Nu är den delade transaktionen klar.

Faktum är att GnuCash missade intäktskontot när jag provade att mata in, och kallar den obalansen som uppstår för antingen Obalans-SEK eller Föräldralös-SEK i kontolistan. Det är smidigt, eftersom man då med en gång ser om något inte är i balans efter att man lagt in en transaktion.

Med knappen "Delning" öppnar och stänger man lätt de transaktioner som kräver mer än två konton för att bokföras.

När den delade transaktionen är stängd står den upplistad som just en "-- Delad transaktion --".

När vi nu beskådar det hela sammanfattat i kontolistan ser vi att skulderna har ökat med de 100 kr som staten skall få framöver. De pengarna finns redan inom företaget som en tillgång så därför syns de tillsammans med de 400 kr som arbetet var värt som en Tillgång: 500 kr. Arbetets intäkt ligger som en intäkt, och företagets "Net Assets" har ökat med just 400 kr och vinsten är således 400 kr.

Nu skall vi skapa oss en kostnad i form av ett låsbart kassaskrin, vilket sker i nästa inlägg.

3 Kund + uppdrag = fler konton och transaktioner

Vad har jag nu tänkt göra i det fiktiva företaget Fictive Business? Eftersom jag är intresserad av datorer och även hjälpt folk i min omgivning med datastrul låter jag företaget gå i den riktningen.

Då hittar vi på att jag blir uppringd av en gubbe här i grannskapet som har köpt en skrivare till sin dator. Han vill ha hjälp att få den installerad och det gör jag för 200 kr / h exklusive moms med en sammanlagd arbetstid om två timmar. Han betalar kontant 500 kr i näven på mig. Det kommer i ett kommande inlägg kallat 3.1.

I ren panik kommer jag sedan att inse att jag har pengar i min hand som inte tillhör mig utan tillhör företaget. Därför hälsar jag på min fru som jobbar i bokhandel (ej fiktiv, även om besöket kom att bli det!) och köper ett låsbart kassaskrin kontant för de pengar jag har redan tjänat in åt företaget. Det kommer att gås igenom i inlägget 3.2.

För att kunna bokföra dessa händelser behöver vi lägga in fler konton i GnuCash.

Under Tillgångar skall vi skapa ett tillgångskonto som heter 1910 Kassa.

Under Skulder skall vi lägga in inte mindre än två momskonton: 2610 Utgående Moms och 2640 Ingående Moms. Förstnämnda används när jag säljer UT tjänster och varor till mina kunder, sistnämnda används när jag köper IN saker och tjänster till verksamheten.

Sedan skall vi tillföra två toppnivåkonton till: Först "Intäkter". När vi lägger upp det kontot väljer vi "Nytt toppnivåkonto" som gruppkonto och "Intäkter" som kontotyp. Kontokoden blir 3. Som tidigare ger jag det namnet "3 Intäkter" för att det skall hamna på rätt plats i kontolistan.

Under intäkter hamnar alla de konton som rör inkomster vi drar in till företaget. För att kunna hantera inkomsterna från de tjänster jag kommer utföra skall vi under "3 Intäkter" göra ett intäktskonto heter "3001 Försäljning inom Sverige (25 % moms)".

Det sista toppnivåkontot är "4 Kostnader". Under den hamnar alla konton som kostar företaget något. De kontona börjar på siffrorna 4, 5, 6, 7 och 8. Eftersom det finns mycket saker att lägga pengar på är det många kategorier som täcker olika kostnader. "Nytt toppnivåkonto" som gruppkonto och "Kostnader" som kontotyp. Kontokoden blir 4. Jag ger kontot namnet "4 Kostnader" för att det skall hamna på rätt plats i kontolistan.

Till sist skall vi göra ett kostnadskonto som heter "6110 Kontorsmaterial". Det skall ligga under "4 Kostnader".

Så här ser det ut här nu. I inlägget 3.1 Första uppdraget visar jag hur vi bokför den första intäkten från det första uppdraget och i inlägget 3.2 Första kostnaden visar jag bokföring av en kostnad.

2 Lägga in konton och den första transaktionen

Dags att höja ribban på experimentet en aning. Det finns fyra kontoslag som används inom dubbel bokföring: Tillgångar, Skulder, Inkomster och Utgifter. De två förstnämnda kallas för Balanskonton och de två sistnämnda för Resultatkonton. Dessa fyra utgör toppen av en kontohierarki där samtliga konton vi kommer att använda kommer att nyttja en fyrsiffrig beteckning (och ett namn) för att vi skall veta vad de används till i vår bokföring. Inom GnuCash kallas kontoslagen för Toppnivåkonton.

Tillgångar är det företaget äger. Från minsta kontanta pengar som skräpar i en glasburk till varulager, fordon, inventarier och fastigheter. Tillgångar är - om det inte redan rör sig om reda pengar - saker som kan genom avyttring kan omvandlas till just reda pengar.

Just Tillgångar kommer att bli det första kontoslag vi lägger till i GnuCash. Under Handlingar finns ett menyalternativ som heter Nytt Konto. Klicka det och fyll i enligt nedan. Missa inte att längst ner i fönstret välja att kontotypen är Tillgång.

Här har vi nu skapat ett toppnivåkonto (som är ett av de fyra kontoslagen). Under det kommer alla konton som räknas som Tillgångar att samlas. Samtliga tillgångskonton börjar på siffran 1. Att jag skriver "1 Tillgångar" som kontonamn kan tyckas överflödigt men det är för att GnuCash skall sortera mina konton så Tillgångar skall hamna överst. Det är dock valfritt att skriva något som beskrivning.

Nu har vi ett konto i listan, men vi klickar Nytt konto än en gång för att genast fylla på med ett konto för bankkontot.

Det konto i bokföringen som används för att veta hur mycket tillgångar som finns på bankkontot heter 1940 enligt Baskontoplanen. Lika bra att kalla den för det i GnuCash också. När vi lägger upp konton under toppnivåkontot är det viktigt att klicka i vilket toppnivåkonto kontot skall ligga under - här är det tillgångar. Om man redan har klickat toppnivåkontot i listan innan man klickar Nytt konto väljs kontotypen av samma typ per automatik.

Något som inte sker per automatik är att man inte ser kontona under toppnivåkontot utan att man klickar den lilla pilen längst till vänster i kontoraden.

Så här ser min bokföring ut just nu. Det är en liten stjärna framför min bokförings namn i titelraden. Det betyder att det har gjorts ändringar som inte är sparade. Kringla+S (eller Ctrl+S i Linux och Windows) för att spara.

Nästa toppnivåkonto är Skulder och Eget Kapital. Det är saker som företaget är skyldig andra, både individer, företag, banker och företagets ägare. Det sistnämnda kommer ifrån att ett företags ägare oftast är de som själva investerar i sitt företag. Det kan givetvis finnas andra investerare också, förstås.

Under Nytt konto skall vi således lägga in "2 Skulder och Eget Kapital" som namn och 2 som kontokod. Kontotypen är Skuld och gruppkontot är helt enkelt ett nytt Toppnivåkonto. Konton som ligger under Skulder och Eget Kapital börjar alltid på 2.

Vår första transaktion kommer att vara att just låta det fiktiva bolagets fiktiva ägare ta av sina egna besparingar och föra över till företagets tillgångar. Därför behöver vi skapa ett Skuldkonto så vi vet om var företagets pengar härrör ifrån.

Vi återvänder till Nytt konto, och lägger in ett konto som heter "2010 Eget Kapital", har kontokoden 2010, är av typen Skuld och ligger under toppnivåkontot "2 Skulder och Eget Kapital". Vi tillser att vi markerat just det toppnivåkontot när vi väljer Nytt konto så att kontotyp och kontogrupp sätts till just samma som toppnivåkontot per automatik.

Skulle man göra fel kan man redigera kontona.

Så här ser min bokföring ut just nu. Två toppnivåkonton och under dem har vi skapat två konton än så länge: Ett för att hålla reda på bankkontot och ett för att hålla reda på hur mycket jag som ägare (och andra investerare) har investerat i företaget.

Dags för den första transaktionen, men innan dess ett par ord om dubbel bokföring. Det är ju inom detta som det pratas om Debet och Kredit. Jag har själv problem med att hålla ordning på när vilket konto ökar respektive minskar, men Debet är alltid till vänster och Kredit alltid till höger iallafall. Under den Starta Eget-utbildning jag gick och omnämnde i det första inlägget skapade jag en lathund för att försöka hålla ordning på var de olika siffrorna skall hamna i bokföringen.

Plus- och minustecknen är för att veta var vilka konton ökar respektive minskar. Tillgångar ökar alltid till vänster (Debet) och minskar alltid till höger (Kredit) och det är tvärtom för Skulder. Lathunden ger också hjälp med att hålla ordning på vilka kontoklasser som hör till vilka kontoslag.

Inkomster och Utgifter skall vi gå igenom i nästa inlägg.

Inom dubbel bokföring skall transaktioner bokföras på minst två konton - därav namnet dubbel bokföring. MINST två, alltså. Mer om det framöver, men i kommande transaktionsexempel kommer bara två konton beröras. Men redan här kan vi fastslå att alla summor man bokför under Debet skall vara lika med alla summor man bokför under Kredit.

I vårt exempel företaget Fictive Business skall alltså företagets ägare - jag själv - ta av mina fiktiva besparingar och föra över dem från att tillhöra mig till att tillhöra företaget. Innan dess har jag i denna fiktiva veva har jag givetvis besökt min internetbank och utfört en överföring från mitt konto till det bankgiro som mitt företag har. Pengarna är numera alltså inte mina, utan tillhör företaget.

Innan jag bokför denna överföringen inväntar jag att jag får ett kontoutdrag från bankgirot så jag vet att pengarna verkligen finns på plats. På utdraget ser jag när banken bokfört pengarna på kontot och det datumet gäller som bokföringsdag.

Jag dubbelklickar 1940 Bank och en ny flik uppenbarar sig i GnuCash. Det är här pengarna kommer att landa. Under "Överföring" skall vi sedan bokföra var de kommer ifrån. Dagens datum gäller, i nästa kolumn markerad "Num" väljer jag att ge transaktionen verifikationsnummer 1, och skriver även en etta på bankkvittot. Under beskrivning skriver jag "Från Lars Thim".

När jag klickar i nästa kolumn - benämnd "Överföring" - dyker det upp en liten grå fyrkant längst till höger. Den klickar jag och får då se alla de konton vi hittills fört in i GnuCash. Här skall jag välja var de pengar som skall in på "1940 Bank" kommer ifrån. Vi väljer "2010 Eget Kapital".

En snabb titt på lathunden ovan ger vid handen att om en tillgång skall öka så skall det in i det vänstra fältet. GnuCash har redan koll på detta så för enkelhets skull står det "Öka" och "Minska" istället för Debet och Kredit.

Vi matar under "Öka" in hur mycket pengar jag investerar i mitt företag. I mitt lilla exempel låter jag det vara 20000 kr som blir grundplåten för företaget. Jag matar in 20000 och trycker Enter.

Transaktionen är nu bokförd.

För att kolla så att GnuCash bokfört som önskat klickar jag på fliken "Konton" och dubbelklickar raden "2010 Eget Kapital".

Eftersom det är ett skuldkonto så ökar det till höger och minskar till vänster, tvärtemot vad tillgångskontona gör - och allt enligt lathunden ovan. Här ser vi under kolumnen "Överföring" att det andra konto som berörts av denna transaktion är "1940 Bank".

Slutligen återgår jag till kontolistan och kollar upp hur bokföringen ser ut. Under Tillgångar har företaget ett saldo på 20 000 kr. Företaget har alltså 20000 kr att röra sig med. Under Skulder finns också ett saldo på 20 000 kr. Det är pengar som företaget lånat för att kunna ha något att röra sig med.

Net Assets är således 0 kr. Men det kommer det bli skillnad på så fort det här fiktiva företaget förhoppningsvis börjar gå plus!

En sak jag har tänkt på när jag skrivit detta ganska långa inlägg är att det är viktigt att skilja på dig som individ och företaget. Ofta när jag skrivit har jag velat skriva "jag" när jag har avsett skriva "Företaget" - som exempelvis i stycket under bilden ovan. Jag har inga 20 000 kr längre - dem har jag lämnat till företaget. De pengarna kan bli mina igen först när företaget går så bra att företaget kan börja betala tillbaka sina skulder/lån till sina investerare.

Nästa gång kommer vi att lägga in fler konton och fler transaktioner. Skriv med fördel ut lathunden, så att man kan följa transaktionernas väg samtidigt som de skall bokföras.

1 Lägga in företag och påbörja bokföringen

Starta GnuCash. Assistenten bör dra igång (den är på engelska här, men allt annat i GnuCash är på svenska). Assistenten skall vi dock inte nyttja, klicka avbryt - vi vill inte skapa några konton utifrån mallar.

Ett tomt blad än så länge. Inga konton och inga företag i sikte. Under Arkiv -> Egenskaper finns det en flik som heter Företag. Där matar man in informationen om ens företag. Det är data som sedan kommer på de fakturor och annat som GnuCash kan producera.

Det mesta är fiktivt, som utlovat, utom mitt namn. Nu saknas bara en sak innan vi kan börja lägga in toppkonton. Under Visa -> Ny kontosida öppnar vi upp grunden för bokföringen.

Nu noterar jag att titeln på mitt blad är "Unsaved book" - bäst att spara. Under Arkiv -> Spara som hittar vi var vi sparar vår bokföring. När man kör bokföring på riktigt och inte vill förlora något kan det vara en bra idé att spara på både hårddisken och en usb-sticka om man har möjlighet. Eller i molnet. Eller alla tre. Man vet aldrig när en hårddisk ger upp, eller när en usb-sticka förkommer.

Så. Snart dags att låta siffrorna äntra detta experiment. För de läsare som har ingen eller bara lite koll på bokföring eller de som vill friska upp minnet finns ett par PDF:er på nätet som iaf bringat mig nyttig info.

Först har vi "Lär dig bokföring på 20 minuter" från Unicell som gör sina egna bokföringsprogram. Den är en lättfattlig introduktion med enkla exempel. Där gås även de olika kontoslagen igenom, som vi skall fördjupa oss i och lägga upp i nästa inlägg.

Sedan kan vi förlita oss på Bokföringsnämndens lite tyngre "Att föra bok" - för stunden räcker det med att skumma kapitel 1-6. (Rädes icke, det är korta kapitel!)